Okej, idag har jag varit så här cool mellan mina arbetspass i Emmaboda!

Jag och röjsågen är liksom ett...

Det är som att få dansa med Herr Dá Silva...

Vi utför helt klart underverk jag och röjis...

Dock kan jag ju inte klara mig utan någon liten fånig insident - så även idag...

Vid ett par tillfällen kom jag åt 'stänga av' knappen utan att det var med mening. Givetvis, som jag är, så blev jag smått irriterad och muttrar för mig själv:
- Det var väl då väldans vad lätt det ska vara att stänga av dessa manicker!

Det är ju lite jobbigt när man ska ha igång den igen.

Först ska den hakas av selen, sedan ska den placeras på ett lämpligt ställe, så ska man hitta den rätta 'knycken' för att få den knickedicken att hoppa i stá för att till sist hänga på den på selen igen.

Inte alls många minuter efter mitt suuura muttrande tar den gracila Anina ett dansant steg liiite för snabbt bakåt...

och vad finns då där om inte en alldeles lagom sten som inte bara gick att steppa över, utan...

KABOOOM!

Hmmm, där ligger jag med benen OCH röjsåg rakt upp i luften och tänker:

- Tja, det är nog inte så dumt ändå att den 'lille rackaren' stänger av så lätt...

Då jag alltid pratar med allt -djur, verktyg, träd, porslin- ja det som finns till hands att prata med så bad jag givetvis röjis om ursäkt för mitt forna sura muttrande =)))

Men, jag har bara en liten fråga...

Då jag gick loss ordentligt på allt eländes sly - både stort och smått - så blev det ju galet mycket 'rotebo' i hagen...

Min fråga är alltså:

VEM SKA REDA UPP ALLT DETTA!!!!???

Fattar ni vart jag vill komma...?

Det är möjligtvis inte ett helt gäng där ute i cyber-rymden som skulle vilja grilla korv över glöden som blir när man eldat upp enorma mängder sly?

Ja, alltså ni får ju så klart först jobba ihop till er korv ;)

Jag ska i alla fall röja, elda och KÄKA KORV heeela fredagen =)

Detta kan ju faktiskt fungera lite som en Sifo-undersökning...

Tycker gemene man bättre om att elda ris och grilla korv än att kratta löv och få stora blåsor i händerna?

Jag tycker helt klart det är bättre att elda och röja.

Tack och lov så är lövet så gott som färdig krattat. Jag kan lova att blåsorna i händerna är lika stora som den lövhög det blev efter att alla femtio-elva ekarna tappat sina löv.

Lillan var i alla fall glad när jag meddelade att hon nog inte behöver hjälpa till med löven något mer just nu.

(jag som lovat mig själv att om jag får barn så ska de ALDRIG behöva hjälpa till att räfsa och köra bort löv, grrr)

Nu ska törnrosa få lite sömn innan det är dax för nya upptåg på en ny dag!

Tjing Tjing